Unika Ögonblick

Att älska att vinna eller att hata att förlora

augusti 8, 2007 · Kommentera

Jag läste ett intressant stycke om detta för ett tag sedan. Om två olika typer av människor. De som älskar att vinna och de som hatar att förlora. Inte så stor skillnad kan det tyckas. Men, skillnaden är enorm. De som älskar att vinna strävar hela tiden emot att göra detta för sin egen skull. Man bryr sig inte om att fler kanske vinner utifrån deras satta mål. Det viktigaste är att man själv vinner utifrån sina satta mål. Detta medför att dessa personer även glädjs åt andras framgångar.

De som hatar att förlora har det motsatta. De har problem när de hör att andra lyckas, de kan inte acceptera att det finns andra vägar till ett mål än deras egna. De försöker därför att sätta människor i sin omgivning på bestämda platser, gärna så långt ifrån sin egen karriärväg som möjligt. De ser alla som potentiella hot och styr därför väldigt gärna om andras vägar. Detta gör att ofta kväver andra omkring sig.

Faran är när den sistnämnda typen även är duktiga på det de gör. Då kan de förstöra liv. Har du någon sådan i din omgivning? Är du någon av typerna själv? Intressant att reflektera över. För inte vill man väl  vara sådan?

→ Leave a CommentKategorier: Uncategorized

Mental tattoos

juli 1, 2007 · Kommentera

sugar_loaf_mountain_rio_de_janeiro_brazil2.jpgI am an eclectic gatherer of best practice, and happy to praise what I like about other places and cultures, often I compare this with my surroundings. I don’t care where people are from, I care mostly about what they are at the moment and what they want to become in the future. I care about the brain, the energy and the talent.

Now I’m sitting in my apartment in Stockholm, it’s a Sunday afternoon, and I come up with a few mental tatoos (tatoos that are inside me, but not yet printed on my body). The first says independence is my religion, the second I never give up. Two reminders in my world. Two reminders that always keep me going.

I also made my first mental booking on where to travel next. I made a note of Brazil, when ask when, I answer soon.

→ Leave a CommentKategorier: Uncategorized

Å vi är AIK….

maj 2, 2007 · 1 kommentar

Å alltid är vi med er, och alltid skall vi se er ta poäng!

→ 1 kommentarKategorier: Uncategorized

Lapo Elkann – En fantastisk historia

mars 24, 2007 · Kommentera

lapo-elkmann.jpgLapo Elkann var arvinge till ett imperium. Hans flickvän var filmstjärna, han ägde världens snyggaste kostymer och en fotbollsklubb som aldrig förlorade. Då tog han en drogöverdos och nästan dog.

28-årige Lapo och hans två år äldre bror John Elkann är arvingar och barnbarn till Gianni Agnelli, ”l’Avvocato”, den store Fiat-patriarken.Elkann-bröderna föddes i New York och växte upp i London och Paris innan deras morfar tog dem till Turin i sena tonåren.Flera dödsfall i familjen gjorde att John och Lapo redan 28 och 26 år gamla blev vice president respektive chef för marknadsföring i Fiat.Lapo – syns. Han har ärvt l’Avvocatos specialsydda kostymer och bär dem ofta tillsammans med gymnastikskor, låter brodera in italienska flaggan i manschetterna. Lapos fantasifulla tolkning av klassiskt herrmode har gjort honom till favorit bland amerikanska modeskribenter.Lapo vill att Fiat ska vara ett ungt, sympatiskt varumärke. Han började tillverka en ”felpa”, en sportig tröja med blixtlås, med en Fiat-logga från 30-talet över bröstet. Tröjorna gjorde succé, och blev början på hans framgångsrika arbete med att förnya bilden av det skamfilade Fiat.

När Lapo i september 2005 precis avslutat arbetet med lanseringen av Fiats nya modell Grande Punto tog han kokain, kanske uppblandat med heroin. På morgonen fann Broco honom livlös, och ringde efter ambulans. Han var nära att dö av överdosen, men repade sig. Lapo lämnade Italien och sitt jobb, köpte en lägenhet i New York och besökte ett behandlingshem i Arizona.

Sju månader senare började utskrifter från avlyssningar av Luciano Moggis telefonsamtal spridas i tidningarna, om hur Big Luciano hade styrt domarna i Serie A. Det var historiens största skandal i italiensk fotboll. Flera klubbar bestraffades med minuspoäng, Juventus, som aldrig förut åkt ur högsta serien, var den enda som flyttades ner i Serie B. Skandalen tvingade familjen Agnelli att låta triaden gå, och efter 15 år börja investera i Juventus igen.

I onsdags presenterade styrelsen sitt projekt för framtiden. En knapp miljard ska investeras i klubben. Majoriteten av pengarna kommer från Angellifamiljen. När Lapo kom tillbaka till Turin visade han upp Juventus klubbemblem nytatuerat på högerarmen. Han kom till Juves första match i Serie B, borta mot Rimini, i en t-shirt med trycket: ”What doesn’t kill us makes us stronger”.(Källa: Aftonbladet)

Säga vad man vill, men visst är det som i en saga och visst har han rätt?!

→ Leave a CommentKategorier: Uncategorized

Allting går, allting, går – En fantastisk road trip

mars 24, 2007 · Kommentera

Jag måste erkänna att jag ångrar lite att jag inte följde med mina kära kompisar från Kalifornien på deras fantastiska road trip genom USA och Kanada. De köpte en skolbuss, renoverade den och drog igenom landet på en vad de kallade “party trip”. Jag kallar det ett minne för livet och unnar alla att vara med om något liknande, se deras video från resan. http://www.youtube.com/watch?v=jMPHsT_y7UA 

→ Leave a CommentKategorier: Uncategorized

En vecka i Torsten Janssons liv

mars 24, 2007 · Kommentera

Måndag 8/5
Har klockan på 06.00 men vaknar 05.00. Ljust, varmt och skönt ute. Skall köra till Orrefors idag men måste hämta mitt pass med visum till Kina i Borås, så ingen idé att åka tidigare heller. Känns tjatigt med bilkörningen… 44 mil ner till Orrefors, några mil där och sedan 20 mil upp till Borås igen. Tänker på schemat för de kommande två veckorna, tufft! Lär inte bli mycket sömn. Bokad från morgon till kväll plus två långflygningar, fyra dagar i Kina, tidsomställningar osv. Styr bort tankarna annars blir man ju trött innan.
Bilresan går fort, skönare nu när det är sommar fast det är inte kul att hamna bakom långtradare. Jag hinner svänga upp till Kosta också på vägen – snacka om att det byggs! Men hur ska allt bli färdigt i tid? Orolig för det blir man lätt… Fast kul att se!
Kommer till Orrefors, kör några möten där och nu är klockan 18.00 när jag sätter mig i bilen igen. Jaha, då är man i Borås runt 21.00, tänker på att imorgon är en stentuff dag. Stämmer av morgondagen en sista gång innan jag lägger mig, ställer klockan på 05.00 – måste läsa in en del material inför morgondagen och en jätteaffär skall presenteras imorgon bitti.

Måndagen i siffror
06.00-12-00 Bilkörning 45 mil
12.00-13.00 kosta
13.00-18.00 Möten i Orrefors
18.00-21.00 Bilkörning 22 mil

Jag har svårt att somna – så blir det när man måste läsa in så mycket kvällen innan. Tänker en hel del på vad reaktionen blir imorgon och att det kommer extremt olämpligt i mitt schema. Men i och för sig är det inte jag som ska hålla i taktpinnen så det löser sig väl.
Funderar en del kring några av de bolag i New Wave där vi har problem. Det är svårt att hitta folk som både är kompetenta och beredda att jobba hårt, det har nästan alltid varit så att där det går dåligt beror det främst på fel ledning och fel folk. Hotet mot New Waves framtid är om vi inte lyckas rekrytera rätt. Varumärken, produkter osv är jättebra idag men inget företag blir bättre än sina chefer och anställda. Funderar en stund på det och sedan somnar jag till slut.

Tisdag 9/5
Klockan ringer 05.00. En snabbdusch och en kopp kaffe och sedan gäller det att ordentligt läsa in RNB:s bud på JC. Förutom VD-skapet och ägandet i New Wave är jag sedan två år styrelseordförande i ett annat börsnoterat bolag, JC. Idag kommer RNB att lägga ett bud om uppköp av JC. Som stor aktieägare i JC gillar jag affären, den är både logisk och bra för båda företagen. Schemat för dagen ser ut så här:

Upp 05.00
05.00-06.30 Läsa material
06.30-07.00 Bil till Landvetter
07.50-08.50 Flyg till Arlanda
09.00-11.30 Möten på Arlanda
11.30-12.30 Presskonferens Arlanda RNB/JC
12.30-14.45 Incheck etc samt flyg
14.45-15.45 Tid att ringa journalister mm om RNB/JC
16.00-17.00 (finsk tid) Flyget avgår till Shanghai och det är “bara” 8 timmars flygning. Landar kl 01.00 inatt svensk tid och då är klockan 07.00 I Kina och en full arbetsdag väntar där. Måtte man sova lite på planet!

Bestämmer mig för att göra en sista avstämning av dagboken på planet ikväll! Äntligen på planet… Tuff dag! Jag är också nyfiken på pressens och marknadens reaktioner på RNB/JC. Jag får läsa på nätet på Kinakontoret så gott det går imorgon, men det borde vara positiva reaktioner, men man vet aldrig med aktiemarknaden. Dåsar in då och då men har svårt att sova. Jag tänker på att räknar man restiden som arbetstid så har det blivit upp mot 36 timmars jobb på två dagar. Jag ångrar att jag inte har några sömntabletter med mig – jag hatar piller och mediciner så jag tar i stort sett aldrig något. Fast nu hade det varit skönt att sova.
Svårt att sluta fundera på vad som hände efter att jag åkt men jag hann med några samtal under stoppet i Helsingfors och det verkar som det varit positivt. Tänker även en hel del på Kina, hoppas vi äntligen kan få ordning där på säljsidan. Och vi måste få fart på Orrefors Kosta Boda där men även om en del kineser, främst de som rest känner igen varumärkena, så är det en lång väg att gå. Tänker igen att nu måste jag somna – men det går inte! Det blir några glas vin istället och mycket funderingar. Till slut somnar jag alldeles för sent i relation till att jag vaknar i en annan tidszon snart.

Onsdag 10/5
Vaknar på planet 05.30 kinesisk tid, så egentligen är det ju fortfarande 9/5 dvs 23.30. Ingen kul flygning. Hur mycket sömn blev det? Ja, 2-3 timmar? 1,5 timme kvar till landning. Frukosten smakar inget vidare men kaffet är gott. Hämtas på flygplatsen av Mr Chen som har jobbat länge i New Wave Group. Tyvärr pratar han ingen engelska alls och jag ingen kinesiska, kan bara några fraser så det blir ingen kommunikation men jag blir ändå glad när jag ser honom. Det visar sig att även Joanna är med – hon pratar desto mer. Vi tillbringar nästan 1 timme i bilen, klockan är nu 09.00, nästan 3 timmar från det jag vaknade har gått åt till frukost, landning, passkontroll, tull, väntan på bagage etc.
Direkt framme på hotellet träffar jag Joakim, vår inköpschef, och Jonas, inköpare på Craft – kul men jag är så jäkla trött så jag mår illa. Är på kontoret 09.30. Vi går igenom avdelning efter avdelning, chef efter chef, allt dras för mig i högt tempo. De föreslår att vi jobbar på och att någon hämtar mat från McDonald´s. Det blir en kompromiss – jag gillar inte pommes så det blir en Big Mac och en fiskburgare och Cola Light samt lite tid att rensa mailen och kolla tidningar på Internet. Shit, vad mycket mail det är…
Och nyheterna är fyllda med RNB:s bud på JC och reaktionerna är överlag positiva!
Hinner varken läsa eller besvara allt jag borde innan det är startdags igen.
Dragningen fortsätter. Både bra och kul men jag har svårt att hålla mig vaken emellanåt. Dödstrött! Det har ändå varit en bra dag. Joakim har gjort ett bra jobb här.
Jag måste piggna till och provar choklad, Cola, kaffe i nämnd ordning, något måste väl hjälpa men icke!
Vi kör vidare – kommer till hotellet vid 20.00 och vi går ner och käkar 21.00. En rätt att “välja” på – pepparbiff – så den väljer vi! Jag blir orolig när Joakim säger att den ser ut exakt som “den som fanns igår” men plus peppar. Maten kommer in – fy f-n vad dålig. Jag äter lite och störtar sedan upp i säng. Innan jag somnar hinner jag fundera på hur mycket man sovit den här veckan. Konstaterar att det blir 4-4,5 timmar i snitt. Det sista jag hinner tänka innan jag somnar är: Vad f-n håller jag på med? och längtar efter barnen!

Torsdag 11/5
Jag vaknar i alla fall hyggligt fräsch 07.00 Tidsomställningar är lustiga. Somnade som i koma igår men vaknade några timmar senare för att ligga vaken några timmar mitt i natten och sedan somna om och väckas av klockan. Det har dunkat in SMS inatt, som väl är måste inte många besvaras. Mycket positiva reaktioner på RNB/JC-affären! Jag käkar frukost med Joakim och sedan går vi till kontoret.
I Kina säljer vi Craft sportkläder och profilprodukter till företag och lanseringen av Orrefors Kosta Boda pågår för fullt. Hela dagen fylls av möten. Del efter del rapporteras av Edward, vår kinachef och hans ledare för respektive område. Det här börjar kännas riktigt bra! Jag blir gladare och gladare ju längre dagen går. Vi har haft stora problem tidigare med felrekryteringar, hög personalomsättning, felsatsningar osv men nu börjar det bli ordning och reda! Edward har gjort ett riktigt bra jobb och han verkar ha mycket bra folk under sig. Kina är ännu en liten marknad för New Wave men när vi på eftermiddagen går igenom strategier, framtida mål och möjligheter så känns det rejält kul. I år kanske vi kommer att sälja för 30-40 miljoner kronor, alla tror vi kan dubblera det året och sedan kan vi växa i rasande takt. Undrar i mitt stilla sinne när Kina blir vår största marknad? Om 10 år? 20 år? Den kommer att bli, om inte störst, så definitivt en bland de största. Vi bara måste lyckas här även om det blir dyrt i början! Men nu verkar det ha vänt och stabiliserats så det värsta kanske är över.
Snabbkollar mailen – sida upp och sida ner, hatar att inte svara snabbt men känner att jag inte orkar idag. Joakim vill åka in till staden och äta. Jag säger först nej och vi går till hotellet och sätter oss på mitt rum och tar några öl, det har varit en bra dag. Tänker på maten vi fick på hotellet igår, jag är inte kräsen men den var inte god. Jag ångrar mig och säger ja till staden och vi åker in till Shanghai. Där finns allt och det blev en wienerschnitzel på ett tyskt ölhus. Gott! Tillbaka på hotellet 24.00 och trött så jag nästan ångrar turen in till stan men innan jag somnar jämför jag schnitzeln med hotellmaten dagen innan. Bra dag men längtar hem. Jag har i alla fall pratat med barnen några gånger på telefon. Funderar på den extremt snabba utveckling som skett och sker i Shanghai. Helt otroligt.

Fredag 12/5
Vaknar långt innan klockan. Somnar om en stund men 06.30 är det kört. Börjar komma in i tiden och känner mig faktiskt ganska pigg. Tar nattens SMS och svarar de jag behöver. Skriver lite på dagboken och går ner och äter frukost och går igenom dagen. Idag skall vi in till Shanghai och kolla de ställen där vi tror vi kan öppna Orrefors Kosta Boda butiker. Några möten där och sedan till kontoret. Ska bli kul. Frukosten smakar bra idag och det är ingen stress fast jag saknar en tidning till kaffet. När Joakim också ätit klart kommer Edward och hämtar.
Butik nr 1 ser bra ut, Jag får dessutom en lång förklaring från Edward om att den enligt kinesisk filosofi ligger helt rätt. Fattar inte allt men det går ut på att både Draken och Tigern är rätt för detta läge. Snacka om olika kulturer men å andra sidan känns ju läget bra för mig och att det är bra enligt kinesisk filosofi kan ju i alla fall inte vara någon nackdel, tänker jag. Vi åker vidare till nästa ställe, men när vi kommer dit så har jag varit där flera gånger tidigare visar det sig så vi behöver inte gå in. Jag vet att det här är ett bra läge för en Orrefors Kosta Boda-butik. Edward ser glad ut när jag säger det, vilket måste betyda, att Draken och Tigern är nöjda också. Vi hinner med en turisttur till Shanghai så jag kan köpa med mig något hem till barnen. Det gör jag inte så ofta då jag reser ju jämt. Men är jag, som min 4-åring säger, långt, långt borta – då kan det bli ett paket.
Sedan har vi möte med en svenskägd restaurang i Shanghai som heter Taste of Scandinavia – de har faktiskt en isbar där. Vi diskuterar ett samarbete vad gäller Orrefors kosta Boda med dem. Vidare till kontoret, jobbar med mailen. Joakim, Edward och jag har ett telefonmöte med Sverige. Jobbar en stund till men 18.30 känner jag för att gå till hotellet det är i alla fall fredag. Sjunker ner i fåtöljen, tar en whisky och läser papper och rapporter i lugn och ro en stund medan jag väntar på Joakim. Skönt! Hinner även fundera igenom morgondagen lite – vi samlar all Kinapersonal imorgon. Jag ska prata New Wave värderingar osv med dem. Kina är oerhört roligt att vara i – tänker tom att vilket företag man skulle kunna byggt upp om man bodde här några år. Vilka möjligheter!
Blir mexikansk restaurang, kanongott. Det är ett ganska kul liv ändå. Funderar en stund på Orrefors innan jag somnar- såg på mailen idag att bygglovet för hotellet var överklagat. Får ta ett möte med Mattias och Mikael nästa vecka. Kanske är det bättre att frysa Orreforsplanerna och satsa mer i Kosta. Får se nästa vecka när jag är hemma.

Lördag 13/5
Första dagen när jag vaknar av väckarklockan. Vaknar utsövd men med huvudvärk. Skulle nog låtit bli den sista tequilan igår… Går ner och äter frukost. Joakim är redan där. Vi tar det lugnt, dricker flera koppar kaffe i lugnt tempo. Vi går bort till kontoret vid 10.00, programmet idag är lugnt. Personalmöte och därefter möte med en av hyresvärdarna till Orrefors Kosta Boda butiken. Sedan skall Edward bjuda på grillat hemma hos sig. Personalmötet går bra. Jag berättar New Waves historia, våra mål och värderingar osv. Kul! Jag är jättenöjd med den personal vi har i Kina nu. Mötet med hyresvärden går också bra. Äntligen kommer vi att kunna öppna två Orrefors Kosta Boda-butiker i Shanghai. Det har tagit lång tid att lösa det. Vi åker sedan hem till Edward. Totalt är vi 12 personer – alla kinesiska chefer. Det blir en jättetrevlig kväll! Roligt att lära känna alla också på ett annat sätt än bara genom korta möten på kontoret. Fast det blir alldeles för sent. Vi är inte tillbaka på hotellet förrän 24.00 och imorgon skall man upp 05.00! Jag skall hem, eller i varje fall till Sverige, men hem kommer jag inte förrän nästa fredag och Joakim skall vidare till Bangladesh via Thailand. Vi summerar veckan i bilen till hotellet. En bra vecka!
Tänker innan jag somnar att veckan gått extremt fort. Egentligen hade det varit skönt med åtminstone en ledig dag nu.
Funderar igen på Orrefors, det känns ganska tungt. Jag måste skicka ett SMS till Mattias imorgon och se vad han tycker. Fast, vi har egentligen fullt upp med alla andra planer så det spelar kanske ingen roll.
Funderar över allt jag sett under veckan. Många i Kina börjar verkligen få det bättre eller t o m bra, fast Shanghai är ju i och för sig den rikaste regionen. Tänker på hur bra de flesta har det i Sverige och i stora delar av västvärlden. Det är extrema skillnader mellan våra villkor och många kinesers. Egentligen är, inte alla, men de flesta svenskar inklusive mig själv, bortskämda, fast det är nog inte många som håller med. Men har man sett fattiga människors villkor i länder som Kina och Bangladesh m fl, så är det verkligen så. Stackars människor! Somnar till slut.

Söndag 14/5
Stiger upp 05.00. Trött! Den här dagen blir inte rolig, åtminstone inte innan jag nått Göteborg ikväll. Tänker igen på tidsskillnaden, det är faktiskt den 13/5 i Sverige fortfarande. Jag har nu 20 timmars resande framför mig, kass rutt dessutom med tre mellanlandningar: Shanghai-Helsingfors, Helsingfors-Stockholm och slutligen Stockholm-Göteborg.
Barnen är i Borås så jag ska träffa dem kort ikväll. Tänker också på nästa vecka då jag ska hålla föredrag i Ljungby på måndagsmorgonen och sedan går det för fullt hela veckan igen. Ljungby 07.30 på måndag morgon innebär att jag måste stiga upp jättetidigt. Tänker att jag måste bli bättre på att säga nej.
Vi lämnar hotellet vid 06.00, går igenom en del saker i bilen med Joakim, bl a ska vi försöka få in även våra kinesiska chefer i aktie- och optionsprogram. Vi skiljs på flygplatsen och jag sätter mig i loungen. Trött så jag mår illa igen. Hur många timmar har jag egentligen jobbat sista veckan? Tja, med restid blir det nog mer än 100 timmar. Konstaterar att jag nog inte är riktigt klok… Fast det är ju så jättekul! Hoppas nu bara att jag kan sova på planet.
Går inte att sova på planet denna gång heller, dåsar bara till ibland. Sitter istället och småjobbar och går igenom kommande vecka. Ska bli kul att träffa de minsta barnen ikväll. Det längtar jag efter! Var också skönt att läsa lite svenska tidningar igen, det saknar jag ofta när jag reser.

(Källa: Kalmartidningen Östra Småland)

→ Leave a CommentKategorier: Uncategorized

Alla Dessa Ögonblick

mars 24, 2007 · Kommentera

Att faktiskt tvinga sig att nedteckna alla dessa ögonblick är lika viktigt som att upptäcka dem. För att genom att göra det uppskattar vi samtidigt vår historia, som annars så lätt glöms bort. Exakt ett år senare är jag tillbaka med nya ögonblick från mitt liv och iakttagelser av andra personer och händelser runt omkring mig.

 En bloggförebild för satte en ambitiös gräns vid minst ett inlägg per dag. Jag är inte riktigt lika ambitiös lagd, så något sådant vågar jag inte lova med rädsla av vad som skulle hända om jag bröt löftet. Däremot kommer jag blogga “frekvent”…

→ Leave a CommentKategorier: Uncategorized